Till toppen

903 -- Elproduktionskapaciteten under toppbelastningsperioden

Välj variabler

Välj de uppgifter som du önskar i listboxen. Klicka till sist på knappen ”Visa tabell”. Anvisning.
Obligatoriskt
Sökfält för att markera värden i listan. Exempel på värden du kan söka: Separat produktion av el, Vattenkraft , Separat produktion av el, Kärnkraft , Separat produktion av el, Kondenskraft ,

Valda 0 Totalt 9

Obligatoriskt
Sökfält för att markera värden i listan. Exempel på värden du kan söka: 1970 , 1971 , 1972 ,

Valda 0 Totalt 46

Obligatoriskt

Valda 0 Totalt 2

Antal valda celler är:
(maximalt tillåtna antal är 1 000 000)

Presentation på skärmen är begränsad till 1 000 rader och 300 kolumner

Antal valda celler överstiger tillåtna 1 000 000
Beskrivning
Begrepp och definitioner
Vattenkarft: Kapacitet som reserverats för torra hydrologiska år samt för frekvensreglering av luft och tillfälliga störningar.
Kondenskraft,gasturbins och gasmotorer: Den statistiska metoden har ändrats från början av 1988. Gasturbins och gasmotorer: Inkl. t.o.m. slutet av år 1998 systemgasturbiner. Lokala störnings- och reservsystem ingår inte i uppgifterna.
Samproduktion: Inkl. gasturbiner i CHP-användning
System reserver: De gasturbiner som reserverats för upprätthållande av driftsäkerheten i elsystemet och 90 procent av den frekvensreglering och den tillfälliga störningsreserv som sköts med vattenkraftskapacitet.
Import: I och med avregleringen av elmarknaden uppges importkapaciteten inte längre på basis av importavtal. Importkapaciteten har införts i tabell: Elproduktionskapacitet, norminella maskinerieffekter i början av året
Sedan 2010 är elproduktionskapaciteten under toppbelastningsperioden i början av året.
Med elproduktionskapacitet som är tillgänglig under toppbelastningsperiod avses den genomsnittliga nettoeffekt som kan produceras under hård köld och en dålig
vattensituation på riksnivå under en timmes tid. Beräkningssättet ändrades år 2003, då reserveffekterna i anslutning till elsystemunderhållet särskiljdes från
tillgängliga effekter för att anges i en egen kolumn. I beräkningen har man utnyttjat faktiska uppgifter som uppmätts av driftsövervakningssystemet.
Vid fastställande av effekter utgår man från att kraftverket, elnätet och värmenätet fungerar normalt, att nödvändiga bränslen finns att tillgå och
att tillräcklig förberedelsetid finns för att öka effekten. De yttre omständigheterna antas motsvara situationen en kall vinterdag när utetemperaturen är omkring –25 grader.
Nettoeffekten erhålls genom från kraftverkets bruttoeffekt avdra effekten i kraftverkets anläggningar för egenförbrukning (i samproduktion högst 5 %).
Med effekt vid kombinerad el- och fjärrvärmeproduktion avses den eleffekt som är tillgänglig med normal fjärrvärmebelastning utan hjälpkondensering och överföring av
fjärrvärmebelastning till värmepannor. Kraftverk som är anslutna till samma fjärrvärmenät och värmecentraler antas användas på det sätt som gäller för normal produktion.
Under perioder av hård köld är elproduktionen i fjärrvärmeverken mindre än normalt beroende på det stora värmebehovet.
Med effekt vid kombinerad produktion inom industrin avses på motsvarande sätt den eleffekt som erhålls genom att anta att kraftverkets
värmebelastning motsvarar belastningen under normalt konjunkturläge. Vid kombiprocesser fördelas gasturbinernas effekt som mottrycks- och kondenskraft
i samma förhållande som ångprocessen i anslutning till den. När det gäller gasturbiner beaktas inte möjligheten till förbikoppling av restvärmepannan.
Kondenskraft vid separat produktion har fastställts i en situation då temperaturen på kylvattnet i kondensorerna antas motsvara förhållandena under kalla
vinterperioder och en eventuell hjälpkondensor förmodas vara i bruk. Med kondenskraft avses i anläggningar med kombinerad produktion den effekt som erhålls utan
ändring av fjärrvärme- eller ångbelastning med hjälpkondensator eller motsvarande.
Med kärnkraftskapacitet avses den maximala effekt som nås på vintern när det finns ett istäcke på havet. Med vattenkraft avses den effekt som kan produceras i
kraftverket med hjälp av timreglering under ett torrt vattenår samt utan kapacitet som reserverats för frekvensreglering och momentana störningar.
Sträng köld minskar i sin tur vattenföringen. Vindkraftproduktionen ingår inte i beräkningen. Lokala störnings- och reservsystem ingår inte heller i siffrorna.
Med systemreserver avses gasturbiner som reserverats för upprätthållande av el-systemets driftssäkerhet samt reserver för frekvensreglering och kortvariga stör-ningar,
av vilka 90 procent har reserverats av vattenkraftskapaciteten.